Din åtgärd spelar roll!
Det finns mycket du som lantbrukare och livsmedelsproducent kan föra för att minska näringsförlusterna från din jordbruksmark och därmed även skydda vattendragen och Östersjön.
Det finns mycket du som lantbrukare och livsmedelsproducent kan föra för att minska näringsförlusterna från din jordbruksmark och därmed även skydda vattendragen och Östersjön.
LIFE IP Rich Waters bidrar med ny kunskap och bättre metoder för att tackla några av de allvarligaste miljöproblemen som påverkar våra vatten. Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund. Tillsammans tar vi krafttag för bättre vatten!
I oktober 2021 ordnades kurs om att minska näringsförlusterna från jordbruksmark. Här kan du ta del av kursen i efterhand!
Skötsel av skyddszoner, markstruktur och diken, grävarbeten på åkermark – många frågor fick svar, många ämnen diskuterades under våra vattenvandringar i oktober 2021.
I Sverige har det i många år redan arbetats med vattendragsrupper och för bara något år sedan har flera länsstyrelser i Mellansverige också utvecklat en modell som kallas gårdsvisa vattenplaner. Båda metoderna bygger på engagemang, diskussion/samverkan och problemlösning.
Skyddszoner minskar fosfortillförseln genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar. Skyddszoner ger inte bara minskat näringsläckage utan bidrar även till ett säkrare växtskydd och biologiska mångfald.
Baltic Sea Action Group i Finland arbetar med flera projekt om lantbruk relaterade till deras huvudsyfte, att förbättra miljön i Östersjön. Bland annat JÄRKI projektet och Carbon Action Svenskfinland.
Att anlägga en våtmark kan vara ett sätt att samla upp näringsämnen som trots ansträngningar för att minska näringsförlusterna rinner av från åkrar och betesmarker.
Näringsförlusterna från skogen är inte lika stora som från jordbruksmark men precis som åkern är skogen känslig för körskador och det är viktigt att vattnet tar rätt väg i terrängen.
Det är bra att göra vad man kan för att minska markpackningen eftersom en god markstruktur lägger grunden för en god skörd.
I Sverige har det i många år redan arbetats med vattendragsrupper och för bara något år sedan har flera länsstyrelser i Mellansverige också utvecklat en modell som kallas gårdsvisa vattenplaner. Båda metoderna bygger på engagemang, diskussion/samverkan och problemlösning.
Att bevattna vall ökar skörden, sparar pengar och är dessutom bra för vattenskyddet, eftersom en frisk gröda gör att mindre näring läcker ut i vattendragen. Vattenpodden har intervjuat Carl Andås, som sommaren 2021 undersökte utfallet av vallbevattning på två åländska mjölkgårdar.
Ett bra sätt att få överblick över sina marker är att fota eller filma med drönare. För att se platser med risk för näringsläckage är det speciellt bra att fota vid snösmältningen eftersom man då kan se var vatten blir stående och där det eventuellt rinner ut på fel sätt eller på fel plats.
Poddar, eller podcasts, ger dig möjlighet att lyssna och ta del av inspiration och kunskap när det passar dig.
Att var ute och vandra i sina marker är ett bra sätt att se hur marken mår och beter sig. Var gärna ute på våren innan växtligheten tar fart. För att hitta problemområden ur näringsförlustperspektiv, då ska du ut vid snösmältningen och vid högvattensperioder på hösten.
Då Fastighetsverket under 2021 skulle förnya flera arrenden skapades nya arrendevillkor med hänsyn till både intäkter och miljö. Om du arrenderar ut dina marker kan även du ställa liknande krav – här har vi listat några tips.
Allt fler intresserar sig för det som kallas kolinlagrande jordbruk. Vi bjöd in Anne Antman från Baltic Sea Action Group och projektet Carbon Action Svenskfinland. Här hittar du hela webbinariet.
Att hålla efter sina diken är bra på så många sätt, ändå blir det inte alltid gjort. Vi har intervjuat Jenny Jochnick, åtgärdssamordnare vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, om dikesunderhåll.
Ämnet hästar och näringsläckage har varit aktuellt en tid framför allt Sverige. Vi lyfte ämnet när vi på Åland firade Östersjöns dag den 22 mars 2021.
I november 2020 ordnades en lärorik Digital Vattenvandring under ledning av Line Strand. Här kan du se webbinariet i efterhand!
Ett webbinarium om Stallgödselhantering ordnat av Baltic Stewardship Initiative, som drivs av WWF Sverige, LRF, Greppa Näringen och jordbruksverket.
Ett webbinarium om kombidammar ordnat av Baltic Stewardship Initiative i november 2021.
Idag finns det mycket information att söka fram och titta på bara man har tillgång till en telefon, läsplatta eller dator med internetuppkoppling.
Ett webbinarium om markstruktur och markpackning, arrangerat av Carbon Action Svenskfinland i november 2020.
Ett webbinarium om fånggrödor, arrangerat av Carbon Action Finland, februari 2021.
– Istället för att säga till lantbrukarna att det är ni som sitter på alla möjligheter här, så har man snarare belastat dem med en massa dåligt samvete för att det är de som förstör vattendragen, säger Line Strand, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Uppsala. Lyssna på intervjun med Line här.
Johan Holmqvists bevattningsdamm gynnar det egna jordbruket, gynnar den som ska köpa maten och gynnar dem som bryr sig om vattenmiljön. Efter torkan 2018 anlade han en bevattningsdamm och skyddade samtidigt vattendragen runt omkring med en sedimenteringsdamm.
Ett webbinarium om markens mikrober, arrangerat av Carbon Action Svenskfinland i oktober 2020.
Ett webbinarium om täckdikning, arrangerat av Carbon Action Finland i april 2021.
Våren 2020 stod Granlids senaste projekt färdigt – en våtmark på en halv hektar där både kricka, skrake och gräsand redan har flyttat in. Här berättar Maria Granlid och Kalle Koivisto hur de arbetar för att skydda vatten och miljö i sin äppelodling.
Harry Söderberg och Oscar Sandén är två av Ålands bärodlare som bägge drar sitt strå till stacken för att minska näringsförlusterna från jordbruksmark.
Inom vattenskyddsområdet för Långsjön och Markusbölefjärden finns det både äldre och nyanlagda frukt- och bärodlingar,. Här får vi veta mer om hur arbetet med att minska näringsförlusterna från de här odlingarna går till.
I oktober 2020 ordnade Ålands Vatten och vattenskydd.ax en demodag för att sätta fokus på jordhälsa. Ju bättre jorden mår, desto bättre är det också för vattenskyddet.
Ju bättre jorden mår, desto bättre är det också för vattenskyddet. Markskanning är ett av verktygen som kan användas för att förbättra jordhälsan.
Vattenpodden beger sig i det här avsnittet ut i fält, under demodagen ”Vad händer när analyslabbet flyttar ut på åkern?”. Huvudperson i avsnittet är föreläsaren Jussi Knaapi, agronom, lantbrukare och expert på jordhälsa. Vi träffar även arrangörer och besökare från evenemanget.
Projektet Raseborgs å har som mål att minska näringsbelastningen från ån till Finska viken betydligt. Projektledaren Minttu Peuraniemi var med och startade arbetet
På sajten greppa.nu finns mängder av god information om åtgärder som kan hjälpa lantbrukare att minska näringsförlusterna från sin marker. I Sverige har man arbetat med att minska näringsförlusterna från jordbruksmark ända sedan 2001, då projektet Greppa Näringen startade.
Från markkemi på mikronivå till minskade fosforutsläpp och bättre jordhälsa. Strukturkalkning är en metod med god utväxling, om den används på rätt jordar.
Dikning och minskad jordbearbetning ökar skördarna och låter näringsämnen stanna kvar på åkrarna istället för att rinna ut i vattendragen runtomkring. I november 2019 ordnade Ålands Vatten Ab och vattenskydd.ax ett heldagsseminarium och en lunchföreläsning i ämnet.
I oktober 2019 ordnades en vandring i betesmarker och åker i naturreservatet Prästgårdsnäset. Här krävs åtgärder för att förbättra tillståndet i våra vattentäkter.
I maj 2019 ordnades en dikesvandring vid Strömmen, ett dike som sträcker sig från gamla Godbyvägen vid Andersböle till mynningen vid Södra Långsjön. Vandringen leddes av våtmarksexperten Peter Feuerbach från Hushållningssällskapet i Halland.
Varför rinner fosfor från våra åkermarker ut i vattendragen och vad kan vi göra åt det? Här får du svar, av Jenny Jochnick, agronom och vattenstrategisk rådgivare från Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.
Dikesentusiasten och lantbrukaren Conny Pettersson från Danbyholms gård i Sörmland i Sverige berättar varför bra dikning är så lönsamt för lantbrukaren.
Här har vi samlat 14 st kortfattade informationsblad om olika åtgärder för bättre vattenkvalitet som kan tillämpas inom jordbruket. Informationsbladen är sammanställda inom projektet Central Baltic WATERCHAIN som Ålands Vatten deltog i åren 2015-2018.
Filmad redovisning av hur näringsämnesbelastningen ser ut i våra sjöar, framtagen av expertenheten för teknik och näringsliv, byggande, miljö och energi vid Åbo Yrkeshögskola.
Vid utmärkta diken i vattenskyddsområdena finns en skyddszon på tre meter.
Gödsel ska i första hand spridas på våren. Svämgödsel och slam från avloppsreningsverk ska myllas ner senast fyra timmar efter spridning på åkermark. Spridning av konstgödsel på åkrar med höstsådd, gräsvall, fruktträd samt grönsaks- och bärväxter är tillåtet mellan den 20 april och den 1 september.
För att förhindra förorening av vattendrag och grundvatten ska djurstall förses med vattentäta bassänger eller gödselplattor för lagring av avfall. Förutom gödsel ska lagringsutrymmena även rymma allt regn-, smält-, tvättvatten och dylikt som kan komma in under 12 månader.
Skogen är full av förnyelsebar råvara som går lätt att återvinna. Men skogsbruket har också effekter på vattenmiljön.
och till delar finansierad av penningautomatmedel för miljöverksamhet fördelade genom Ålands landskapsregering. Ålands vatten Ab ansvarar för behandlingen personuppgifter som samlas in på företagets webbplatser och i samband med olika evenemang som företaget anordnar. Läs vår integritetspolicy här
CREATED BY APRIL KOMMUNIKATION
Du kan välja att kranmärka hela din verksamhet eller enskilda konferenser och event som din organisation anordnar.
Fält markerade med en * är obligatoriska
