Skyddszoner

Skyddszon, kantzon, buffertremsa – kärt barn har många namn. Oavsett namnet minskar de mängden fosfor som genom erosion kan rinna ut i våra vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar. Skyddszoner ger inte bara minskat näringsläckage utan bidrar även till ett säkrare växtskydd och till den biologiska mångfalden.

Skyddszoner är en av de vanligaste miljöåtgärderna i alla de europeiska länderna. Inte minst har de fått stor utbredning i länder där problemen med jorderosion är stor. En stor del av fosforn vi sprider på åkrarna förloras genom jorderosion, och då fungerar skyddszonen som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar.

Det råder stor enighet om att skyddszonerna fungerar, även om kunskapen kring bredd och bästa utformning fortfarande behöver undersökas. Idag pratas det om smarta skyddszoner där det smarta står för att skyddszonens bredd och utformning anpassas efter marklutning, jordart, gröda och andra faktorer.

Fördelar med skyddszoner

• Minskar förlusten av fosfor från åkermarken och därmed tillförseln i våra vattendrag.
• Minskar erosionen av jord från åkern, som annars gör vattendraget grumligt.
• Minskar risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
• Fler växter och djur kan leva i skyddszonen, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
• Är en bra reklamskylt för lantbrukets miljöarbete.

Praktiska tips

• En skyddszon gör störst nytta på marker som sluttar ner mot ett dike eller vattendrag.
• Skyddszonen gör också störst nytta på jordar som är känsliga för erosion. Du som lantbrukare vet bäst själv var matjorden brukar erodera när det regnar mycket eller är blött på vinter och vårvinter.
• Ibland kan en skyddszon göra miljönytta på ett specifikt ställe på en gård, även om stödvillkoren inte medger ersättning på det stället.

Källa: Greppa näringen

Information om vad som gäller för skyddszoner inom Ålands Vattens vattenskyddsområden.