Våtmarkswebben Åland
Våtmarker, dammar och olika sedimenteringslösningar är bra för vattenskyddet och är ofta en bra åtgärd för att förbättra vattenkvaliteten. Det finns olika sorters våtmarker och dammar och beroende på hur de utformas ger de också vinster för fisklek, näringsretention, bevattnings vatten, biologisk mångfald och de kan också bidra till ökad kolinlagring.
Åländska våtmarker, dammar och sedimenteringslösningar
Denna sida är en kunskapsbank med olika åländska våtmarker, dammar och sedimenteringslösningar. Sammanställningen är inte komplett så saknar du någon eller har förslag på innehåll får du gärna ta kontakt med info@vattenskydd.ax
Reningsdammar
En våtmark eller damm kan ha vattenrening som sitt huvudsyfte. Det kan vara utsläpp från industrier, vägar eller näringsförluster från jordbruksmark som en vill stoppa från att hamna i vattendrag. När vattnet saktar ner och breder ut sig i en våtmark så avdunstar eller sedimenterar många näringsämnen. Dammen kan anläggas med djupa fosforfällor vid inloppet och i urbana miljöer kan vatten från gatubrunnar filtreras genom skelettjord i trädplanteringar innan det når ledningsnätet.
Wallins oas i Sund
År 2014 färdigställdes våtmarken Wallins Oas i Sund, nära Kastelholm slott. Våtmarken
Reningsdamm norr om Markusbölefjärden
Den multifunnktonella våtmarken/ dammen är placerad mellan Prästträsket och Markusbölefjärden. Dräneringsvatten från
Biologisk mångfald
En våtmark kan anläggas i huvudsyftet att öka den biologiska mångfalden i närmiljön. Grunda stillastående vatten, som snabbt värms upp på våren är viktiga miljöer för många olika djur. Våtmarker kan även utformas och anläggas för att stärka en specifik, kanske utrotningshotad, art. Att stärka den biologiska mångfalden ger ofta goda sidoeffekter, såsom fler pollinerare, ett starkare ekosystem och en mer levande miljö.
Fiskväg till Leviksfjärden
Invid Leviksfjärden har de restaurerat en gammal vandringsväg för fiskar för att
Reningsdamm vid Storängsdikets mynning
Föreningen Rädda Lumparn har tillsammans med landskapsregeringen och våtmarksexperten Peter Feuerbach byggt
Utjämning eller översilning
Dammar och våtmarker kan även anläggas i ett utjämningssyfte, för att fånga upp höga flöden och förhindra näringsläckage eller översvämningar. Det är dammar eller magasin som är torrlagda eller har en låg vattennivå stora delar av året och därför kan ta emot vatten vid snösmältning eller kraftig nederbörd.
90% av alla näringsförluster från jordbruksmarker sker under de häftiga höstregnen. I urbana miljöer är dagvattenledningarna dimensionerade för att kunna ta emot nederbörd med en viss återkomsttid. Genom att ha ställen dit vattnet kan flöda och magasineras så minskar flödestopparna, en får en jämnare utströmning till recipient eller ledningsnät och risken för översvämningar minskar.
Södra Mariehamn
För att undvika översvämning i området runt Ringvägen i södra Mariehamn anlades
Norra Mariehamn och södra Jomala
Norra Mariehamn har varit ett område som tidigare har haft en del
Bevattningsdammar
Bevattningsdammar är en buffert och ett sätt för jordbrukare och markägare att säkerhetsställa tillgång till vatten under sommarens hetaste månader. Kulturväxternas vattenbehov täcks vanligtvis inte av enbart nederbörd. Då forskare ser en trend av längre perioder med torka är det en viktigt att kunna bygga upp egna, lokala vattenreserver.
Bevattningsdammar
I skrivande stund (sommaren 2022) finns det över 130 bevattningsdammar på Åland
Sedimentationsdamm och bevattning i Lillbolstad
Sedimentationsdamm och bevattningsdamm i Lillbolstad.
Våtmarken harmoni
I Ämnäs har bärodlaren Harry Söderberg anlagt en multifunktionell våtmark som även
våtmarker för fiskar
Flera fisksarter i Östersjön behöver våtmarker, lugna vikar eller andra grunda vatten för att kunna fortplanta sig. Då många av dessa områden har försvunnit i takt med exploatering, utdikning och övergödning av vattendrag så har även antalet stora rovfiskar i Östersjön minskat. För att hjälpa fiskarna att fortplanta sig kan man anlägga våtmarker för det ändamålet.
Dikesombyggnad
Många av de diken som finns idag är grävda eller manipulerade av människor, då man av olika anledningar har velat eller behövt ändra det naturliga vattenflödet. Diken tar ofta emot mycket av de näringsförluster som sker från jordbruksmark och transporterar dem ut i sjöar och hav. Exempel på miljöfrämjande åtgärder som kan göras i diken är att bygga fosforfällor eller slänta av dikena om man vill ha mer näringsretention. Vill man förbättra fiskars möjlighet till lek så kan man ta bort hinder, såsom fördämningar eller tät vegetation.
Tips vid dikesunderhåll?
Dikesunderhåll är viktigt men ska inte göras i onödan. Här får du konkreta tips inför ditt dikesunderhåll.
Vad gäller vid dikesombyggnad?
Det finns lagar och regler som markägare och dikeslag behöver förhålla sig till om ett dike ska rensas eller göras om. Här har vi sammanfattat det viktigaste.
