Top

Hästen och Östersjön

Hästen och Östersjön var temat på ett två timmar långt webbinarium som vi arrangerade i mars 2022. Vi bjöd in experter på näringsämnen och rasthagar, rådgivning för hästföretagare samt åtgärder för hästgårdar med rasthagar och beten. Webbinariet finns inspelat om du inte hade möjlighet att närvara.

Med daglig mockning kan 70–80 procent av gödseln samlas upp medan mockning en gång per månad endast tar upp 36 procent av gödseln. Daglig mockning minskar också parasittrycket och därmed risken för sjukdomar.

Hästar på naturbete bidrar till många värden för öppna landskap och biologisk mångfald. Hästgödsel är också en viktig resurs om näringsämnena cirkuleras och tillförs till vår hållbara lokala matproduktion.  Men om hästgödseln inte tas om hand på ett bra sätt bidrar hästar, liksom andra betande djur, till näringsläckage. Vi lyfte ämnet när vi på Åland firade Östersjöns dag den 22 mars 2021.

Viktig info i webbinariet

Helena Aronsson på SLU pratade om rasthagar och risk för näringsläckage.

Helena Aronsson_SLU

Pernilla Kvarmo på Jordbruksverket pratade om den rådgivning som finns för hästföretagare inom ramen för Greppa Näringen.

Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Carin Barrsäter på Julmyra Horse Center visade exempel på de åtgärder som Julmyra jobbat med för att minska anläggningens miljöpåverkan.

Carin Barrsäter Julmyra
Exempel på bra åtgärder:

Håll rasthagar på säkert avstånd från diken och vattendrag och stängsla där det behövs för att hålla ett skyddsavstånd. Speciellt viktigt vid marker som sluttar mot vattendrag.

Mocka hagen regelbundet, gärna varje dag och speciellt före regn och vått väder.

Ordna med utfodring som inte orsakar spill – flyttbara foderhäckar, dränerade utfodringsplatser, städa bort foderspill.

Se till att ha en bra dränering i och runt hagarna och åtgärda platser där det är mycket ytavrinning.

Försök hitta åtgärder för att det inte ska bli söndertrampat vid tex. utfodringsplatser och grindhål.

Skörda vegetationen i hagar och skyddszoner.

Förhindra att t. ex. takavrinning hamnar på gödselplattan eller rinner ut i rasthagar.

Använd marken till annat än rasthage efter 10–20 år eftersom marken till slut blir mättad på fosfor.

Se till att gödselplattan uppfyller kraven och hantera gödslet som den resurs det är.

AlandsVatten_vag_lang_bla@2x
Talare:

 

Helena Aronsson från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), en av författarna till materialet ”Bra hagar för hästen och miljön”.

Pernilla Kvarmo från Jordbruksverket som är ansvarig för Greppa Näringens rådgivningsmodul för hästgårdar.

Carin Barrsäter, projektledaren som har ansvarat för Julmyra gårds prisbelönta miljö- och hållbarhetsarbete.

 

Moderator:

 

Lotta Nummelin, VD på Östesjöfonden, hästtjej och stolt ägare till Can-Can och Cassiopeja.

Panelister:

 

Pia Eriksson, verksamhetsledare för Ålandstravet och Ålands Hästsportförening

Sölve Högman, travkusk, vice ordförande Ålands hästportförening och byråchef på landskapsregeringens jordbruksbyrå.

Rebecka Eriksson, dressyrryttare och grundare av Himmyra gård, Reco Equestrian.

Liz Mattson, Islandshästföreningen Àlenskur och författare till rapporten ”Hästnäringens betydelse för Åland”.

AlandsVatten_vag_lang_bla@2x
tre i en

Denna artikel är producerad som en del av Leaderprojektet ”Minskade näringsförluster från jordbruksmark”. Projektet drivs av Ålands Vatten och vattenskydd.ax under perioden 2019-2022.

Tillbaka till lantbruk och vattenskydd
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev om lantbruk och vattenskydd

Ålands vatten Ab ansvarar för behandlingen personuppgifter som samlas in på företagets webbplatser och i samband med olika evenemang som företaget anordnar. Läs vår integritetspolicy här

Fler artiklar om lantbruk och vattenskydd