I Sverige har det i många år redan arbetats med vattendragsgrupper och för bara något år sedan har flera länsstyrelser i Mellansverige också utvecklat en modell som kallas gårdsvisa vattenplaner. Båda metoderna bygger på engagemang, diskussion, samverkan och problemlösning. En annan metod utarbetad av Jordbruksverket är studiecirklar om diken.
Vattendragsgrupper
Metoden med vattendragsgrupper har tagits fram inom Greppa Näringen. Syftet med vattendragsgrupper är att väcka intresse och att inspirera till åtgärder för förbättrad vattenkvalité i utvalda avrinningsområden. Framförallt områden där vattnet på grund av yttre påverkan inte har god kvalitet.
Det finns en rådgivningsmodul på Greppa Näringen som beskriver metoden.
Gårdsvisa vattenplaner
Länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro län har tagit fram en metod för rådgivning om åtgärder för bättre vattenkvalitet på gårdsnivå. Metoden, som ska leda fram till gårdsvisa vattenplaner, innebär att enskilda lantbrukare får stöd av rådgivare att identifiera lämpliga åtgärder för att minska fosfor- och kväveutsläppen till sjöar, vattendrag och kustvikar. Den gårdsvisa vattenplanen utgår från lantbrukarens perspektiv och hjälper honom eller henne att prioritera vilka insatser som ger störst effekt i förhållande till kostnaden.
Denna metod har utvecklats av Life IP Rich waters.
Studiecirklar om diken.
Jordbruksverket i Sverige har utarbetat en metod för studiecirklar om diken. I dessa studiecirklar kan deltagarna öka sina kunskaper om vattenanläggningar och avvattning, och därmed förbättra förutsättningarna för odling på sin åkermark.
Lantbrukaren Conny Pettersson som besökte Åland hösten 2019 är en engagerad och aktiv part i den vattendragsgrupp som hans gård hör till. Mer om Connys Ålandsbesök här.
Åländska exempel på en form av vattendragsgrupper:
Mer om samma ämne
Vattendragsgrupper, vattenplaner och studiecirklar
Greppa näringen om vattendragsgrupper.
