Det finns mycket du som lantbrukare och livsmedelsproducent kan föra för att minska näringsförlusterna från din jordbruksmark och därmed även skydda vattendragen och Östersjön.

LIFE IP Rich Waters bidrar med ny kunskap och bättre metoder för att tackla några av de allvarligaste miljöproblemen som påverkar våra vatten. Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund. Tillsammans tar vi krafttag för bättre vatten!

I Sverige har det i många år redan arbetats med vattendragsrupper och för bara något år sedan har flera länsstyrelser i Mellansverige också utvecklat en modell som kallas gårdsvisa vattenplaner. Båda metoderna bygger på engagemang, diskussion/samverkan och problemlösning.

Skyddszoner minskar fosfortillförseln genom erosion till vattendrag. En stor del av fosforn förloras genom jorderosion, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar. Skyddszoner ger inte bara minskat näringsläckage utan bidrar även till ett säkrare växtskydd och biologiska mångfald.

Att anlägga en våtmark kan vara ett sätt att samla upp näringsämnen som trots ansträngningar för att minska näringsförlusterna rinner av från åkrar och betesmarker. 

Näringsförlusterna från skogen är inte lika stora som från jordbruksmark men precis som åkern är skogen känslig för körskador och det är viktigt att vattnet tar rätt väg i terrängen.

Det är bra att göra vad man kan för att minska markpackningen  eftersom en god markstruktur lägger grunden för en god skörd.

Här har vi samlat 14 st kortfattade informationsblad om olika åtgärder för bättre vattenkvalitet som kan tillämpas inom jordbruket. Informationsbladen är sammanställda inom projektet Central Baltic WATERCHAIN som Ålands Vatten deltog i åren 2015-2018.