Att bevattna vall ökar skörden, sparar pengar och är dessutom bra för vattenskyddet, eftersom en frisk gröda gör att mindre näring läcker ut i vattendragen. Vattenpodden har intervjuat Carl Andås, som sommaren 2021 undersökte utfallet av vallbevattning på två åländska mjölkgårdar.

Att hålla efter sina diken är bra på så många sätt, ändå blir det inte alltid gjort. Vi har intervjuat Jenny Jochnick, åtgärdssamordnare vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, om dikesunderhåll.

– Istället för att säga till lantbrukarna att det är ni som sitter på alla möjligheter här, så har man snarare belastat dem med en massa dåligt samvete för att det är de som förstör vattendragen, säger Line Strand, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Uppsala. Lyssna på intervjun med Line här.

Johan Holmqvists bevattningsdamm gynnar det egna jordbruket, gynnar den som ska köpa maten och gynnar dem som bryr sig om vattenmiljön. Efter torkan 2018 anlade han en bevattningsdamm och skyddade samtidigt vattendragen runt omkring med en sedimenteringsdamm.

Våren 2020 stod Granlids senaste projekt färdigt – en våtmark på en halv hektar där både kricka, skrake och gräsand redan har flyttat in. Här berättar Maria Granlid och Kalle Koivisto hur de arbetar för att skydda vatten och miljö i sin äppelodling.

Harry Söderberg och Oscar Sandén är två av Ålands bärodlare som bägge drar sitt strå till stacken för att minska näringsförlusterna från jordbruksmark.

Inom vattenskyddsområdet för Långsjön och Markusbölefjärden finns det både äldre och nyanlagda frukt- och bärodlingar,. Här får vi veta mer om hur arbetet med att minska näringsförlusterna från de här odlingarna går till.

Vattenpodden beger sig i det här avsnittet ut i fält, under demodagen ”Vad händer när analyslabbet flyttar ut på åkern?”. Huvudperson i avsnittet är föreläsaren Jussi Knaapi, agronom, lantbrukare och expert på jordhälsa. Vi träffar även arrangörer och besökare från evenemanget.

Projektet Raseborgs å har som mål att minska näringsbelastningen från ån till Finska viken betydligt. Projektledaren Minttu Peuraniemi var med och startade arbetet

Från markkemi på mikronivå till minskade fosforutsläpp och bättre jordhälsa. Strukturkalkning är en metod med god utväxling, om den används på rätt jordar.