Top

Hästhagar och näringsförluster

Hästar som går på naturbeten bidrar till många värden för öppna landskap och den biologiska mångfalden. Hästgödsel är också en viktig resurs om näringsämnena cirkuleras och tillförs till vår hållbara lokala matproduktion. Men när gödseln inte tas om hand på ett bra sätt bidrar hästar, liksom andra betande djur, till näringsläckage. Ämnet hästar och näringsläckage har varit aktuellt en tid, framför allt Sverige. Vi lyfte ämnet när vi på Åland firade Östersjöns dag den 22 mars 2021.

Hästen och Östersjön var temat på ett två timmar långt webbinarium där vi hade med oss experter på näringsämnen och rasthagar, rådgivning för hästföretagare och åtgärder för hästgårdar med rasthagar och beten. Därtill hade vi ett panelsamtal med fyra åländska hästpersonligheter som tillsammans reflekterade över kunskapen från föreläsningarna. Två riktigt givande timmar som det går att ta del av via Åland Vattens YouTubekanal. Klicka på bilden till höger så kommer du rätt.

 

Samarbetspartners: Ålands hästsportförening, Ålandstravet, Östersjöfonden, Ålands Vatten Ab och vattenskydd.ax.

Med daglig mockning kan 70–80 procent av gödseln samlas upp medan mockning som bara sker en gång per månad endast tar upp 36 procent av gödseln. Daglig mockning minskar också parasittrycket och därmed risken för sjukdomar.

Exempel på åtgärder:

  • Håll rasthagar på säkert avstånd från diken och vattendrag och stängsla där det behövs för att hålla ett skyddsavstånd. Speciellt viktigt vid marker som sluttar mot vattendrag.
  • Mocka hagen regelbundet, gärna varje dag och speciellt före regn och vått väder.
  • Ordna med utfodring som inte orsakar spill – flyttbara foderhäckar, dränerade utfodringsplatser, städa bort foderspill.
  • Se till att ha en bra dränering i och runt hagarna och åtgärda platser där det är mycket ytavrinning.
  • Försök hitta åtgärder för att det inte ska bli söndertrampat vid tex. utfodringsplatser och grindhål.
  • Skörda vegetationen i hagar och skyddszoner.
  • Förhindra att t. ex. takavrinning hamnar på gödselplattan eller rinner ut i rasthagar.
  • Använda marken till annat än rasthage efter 10–20 år eftersom marken till slut blir mättad på fosfor.
  • Se till att gödselplattan uppfyller kraven och hantera gödslet som den resurs det är.

Talare:

-Helena Aronsson från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), en av författarna till materialet ”Bra hagar för hästen och miljön”.

-Pernilla Kvarmo från Jordbruksverket som är ansvarig för Greppa Näringens rådgivningsmodul för hästgårdar.

-Carin Barrsäter, projektledaren som har ansvarat för Julmyra gårds prisbelönta miljö- och hållbarhetsarbete.

Panelister:

-Pia Eriksson verksamhetsledare för Ålandstravet och Ålands Hästsportförening

-Sölve Högman travkusk, vice ordförande Ålands hästportförening och byråchef på landskapsregeringens jordbruksbyrå.

-Rebecka Eriksson, dressyrryttare och grundare av Himmyra gård, Reco Equestrian.

-Liz Mattson, Islandshästföreningen Àlenskur och författare till rapporten ”Hästnäringens betydelse för Åland”.

 

Moderator: Lotta Nummelin, VD på Östesjöfonden, hästtjej och stolt ägare till Can-Can och Cassiopeja.

Helena Aronsson på SLU pratade om ”Rasthagar och risk för näringsläckage”.

Pernilla Kvarmo på Jordbruksverket pratade om den rådgivning som finns för hästföretagare inom ramen för greppa näringen.

Carin Barrsäter på Julmyra Horse Center visade exempel på de åtgärder som Julmyra jobbat med för att minska anläggningens miljöpåverkan.

Detta är producerat som en del av Leaderprojektet ”Minskade näringsförluster från jordbruksmark”. Projektet drivs av Ålands Vatten och vattenskydd.ax. Följ oss gärna på Facebook för att få nyheter och information om föreläsningar och evenemang.

tre i en
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev om lantbruk och vattenskydd

Ålands vatten Ab ansvarar för behandlingen personuppgifter som samlas in på företagets webbplatser och i samband med olika evenemang som företaget anordnar. Läs vår integritetspolicy här