Integrera produktionsdjur i odlingen
På en infoträff den 23 november träffade vi den regenerativa jordbrukaren Stefan Gernert och hans kollega, konsulten Olivier de Schaetzen.
På en infoträff den 23 november träffade vi den regenerativa jordbrukaren Stefan Gernert och hans kollega, konsulten Olivier de Schaetzen.
Kom med på veckoträff för jordbrukare på ZOOM onsdagar kl. 19-20.
Träffarna tar upp olika ämnen som intresserarar, t.ex. skördebegränsande faktorer, jordanalyser, dikesvård, regenerativa metoder, kartsystem…
Veckoträffarna för betesgruppen började den 3 november och har hållits på torsdagar. Gruppen tar upp ämnen som; hur använder man kartprogram, gör betesplaner, idkar rotationsbete, läser markens språk och hur man ökar biodiversiteten?
Den 14 november hölls ett seminarium om vasskörd i liten skala online. Seminariet spelades in och finns att se här.
Tisdagen den 29 november hölls ett seminarium om vass i jordbruket online. Seminariet spelades in och finns att se här.
Den 7 december ordnades ett diskussionsmöte om gips i samarbete med föreningen Rädda Lumparn.
Visste du att det inom Smarta Vatten finns möjlighet att utveckla gårdspecifika lösningar, att starta vattendragsgrupper tillsammans med fler, få konsultering, och att delta i gemensamt lärande, träffar och webbmöten?
För att undvika översvämning i området runt Ringvägen i södra Mariehamn anlades
I skrivande stund (sommaren 2022) finns det över 130 bevattningsdammar på Åland
Invid Leviksfjärden har de restaurerat en gammal vandringsväg för fiskar för att
I Sund vill man restaurera en gammal våtmark för att förbättra fiskars
Vid Hulta sundet vill man anlägga en våtmark som ska rena vatten
Föreningen Rädda Lumparn har tillsammans med landskapsregeringen och våtmarksexperten Peter Feuerbach byggt
Sedimentationsdamm och bevattningsdamm i Lillbolstad.
Lumparlands kommun avser anlägga en integrerad skyddszon (fosforfälla) vid Kapellvikens västra strand
Central Baltic Waterchain var ett samarbetsprojekt med målsättningen att minska utsläppen till Östersjön. I projektet fungerade Ålands Vattens vattenskyddsområden som pilotområden för forskning och mätningar.
Ålands Vatten har sedan hösten 2016 satt nytt fokus på vattenskyddsfrågor. Vi har dokumenterat vår process för att hjälpa och inspirera andra aktörer som vill göra ett liknande hållbarhetsarbete inom sin organisation.
Varje dag tvättar och smörjer vi in oss med mängder av olika produkter som innehåller kemikalier. Så här kan du minska din miljöpåverkan i badrummet.
Gödsel ska i första hand spridas på våren. Svämgödsel och slam från avloppsreningsverk ska myllas ner senast fyra timmar efter spridning på åkermark. Spridning av konstgödsel på åkrar med höstsådd, gräsvall, fruktträd samt grönsaks- och bärväxter är tillåtet mellan den 20 april och den 1 september.
Dina rengöringsmedel och dina kläder kan innehålla kemikalier som är farliga för miljö och hälsa. Men med små medel och enkla handlingar kan du göra skillnad.
Nätverket bärkraft.ax har skapats för att stöda genomförandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsstrategi. Agendans mål 3 lyder ”Allt vatten har god kvalitet”.
För att förhindra förorening av vattendrag och grundvatten ska djurstall förses med vattentäta bassänger eller gödselplattor för lagring av avfall. Förutom gödsel ska lagringsutrymmena även rymma allt regn-, smält-, tvättvatten och dylikt som kan komma in under 12 månader.
Tillgång till rent vatten är en nödvändighet för jordbruket samtidigt som verksamheten i sig påverkar vattnets kvalitet och livsmiljön under ytan. Framtidens jordbruk behöver gå hand i hand med vattenskyddet.
I samband med Världsvattendagen den 22 mars 2017 lanserades hållbarhetsmärkningen Kranmärkt i Sverige. Märkningen syftar till att uppmärksamma verksamheter som är fria från flaskvatten och endast använder kranvatten. Här hittar du alla åländska företag och organisationer som är kranmärkta.
Övergödningen är Östersjöns största problem och till följd av övergödningen drabbas Östersjön idag av kraftiga algblomningar, döda bottnar och minskade rovfiskbestånd. Övergödning beror på utsläpp av näringsämnen, främst fosfor och kväve, som kommer från bland annat jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp och transporter.
Vi dricker samma vatten som våra förfäder drack, och alla människor i framtiden ska använda samma vatten som vi. Allt vatten på jorden är en del av ett evigt kretslopp som vi bara lånar av.
År 1988 inrättades tre vattenskyddsområden på Åland för att säkra tillgången på rent vatten och förhindra föroreningar:
Användning och produktion av läkemedel för både människor och djur ökar över hela världen. Och i samma takt ökar förstås mängden läkemedelsrester i naturen. Men det finns sätt att minska spridningen.
Utan vatten blir vi begränsade i vår vardag; vi kan inte spola toaletten, borsta tänderna, släcka törsten, laga vår mat, tvätta händerna och duscha, vi får inget kaffe, inget vatten till våra djur och grödor…ja listan är lång. Vad är ditt vatten värt?
Det finns många enkla sätt att i vardagen minska sin påverkan på grundvattnet och våra vattentäkter.
och till delar finansierad av penningautomatmedel för miljöverksamhet fördelade genom Ålands landskapsregering. Ålands vatten Ab ansvarar för behandlingen personuppgifter som samlas in på företagets webbplatser och i samband med olika evenemang som företaget anordnar. Läs vår integritetspolicy här
CREATED BY APRIL KOMMUNIKATION
Du kan välja att kranmärka hela din verksamhet eller enskilda konferenser och event som din organisation anordnar.
Fält markerade med en * är obligatoriska